tisdag 25 maj 2010

Klippning.

Jag måste klippa mig. Mitt hår är mer slitet än a-lagarna på stan.
Från det att jag bestämmer mig för att boka klipptid kan det ta veckor tills att det verkligen händer. Jag hatar att klippa mig. Det blir alltid fulare, kortare, sämre, och inte alls så som man försökte få frisören att göra.
Ibland känns det som man pratar för döva öron. Det ser ut som dom lyssnar men sen klipper dom ändå nån poppig frilla man inte alls ville ha med taggar och flikar och färger och assymetrisk "för att det är inne". I New York. Inte här i byn. Och definitivt inte poppis hos mig. 

I min dröm är håret såhär vackert böljande friskt och skinande vackert. 

Men när jag vaknar upp till verkligheten ser det mer ut såhär.Suck.


Jag vill inte ha en "klippt frisyr". Jag vill bara att håret ska se sådär naturligt och välmående ut. Tyvärr så behövs det ju klippningar för det. Och på mitt risiga hår, ganska många avkapade centimeter (decimeter?) också. Huvva! Jag trotsar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar