Ångest.

Vaknade med ångest upp i halsen. Vet inte riktigt varför. Det blir så för mig ibland. Imorse var det jättemycket. Vet inte heller varför.

Har knappt sovit något, jag drack för mycket kaffe för sent och blir alldeles för lättväckt av det. Sen låg jag och tänkte på om jag ska börja plugga eller inte. Och sen tänkte jag på tusen andra saker.

Jag får ofta ångest över att inte veta. Att inte veta vad som ska hända, att inte veta hur det är, att inte veta hur det blir.

Jag hatar att inte veta.

Det blir säkert bättre framåt dagen.

Jag vill ha en kram av M, höra honom säga att allt är bra.
Känna att allt är bra.
Då blir allt bra.